Chicago here we come

Efter bedriften att packa ner alla våra saker; kläder, adaptrar, tidningar, necessärer, W's sängkläder, W´s välling och gröt for 1,5 veckor i endast två resväskor (varje väska kostar mellan 20-150 $ att skicka med) kom P och hämtade upp K&W.

Vi lämnade in hyrbilen och checkade in. Såklart var planet försenat på grund av snöoväder överallt runtomkring och när vi kom till flygplatsen var det 3,5 timmar försenat men vi blev mycket glada då vi kom iväg redan efter två timmar då de flesta plan ställdes in allt eftersom.

W hade då redan klättrat på stolar, krypit in under stolar, sprungit runt stolar, klättrat i handbagagestorleksmätaren, sprungit in på andra gater o toaletter, lyssnat på en farbror som spelat gitarr, försökt sno tidningar i kiosken, vält reklamskyltar, hejat pa folk, ja gjort praktiskt taget allt man kan hitta på på en flygplats:-)
(I Greensboro hade det ännu inte kommit någon snö (men mkt regn) utan ovädret gick längre norrut och Washington fick 70 cm så det ligger i ide. Skolorna var återigen stängda idag.)

Resan var inte vidare trevlig, det var rejäl turbulens hela vägen, det var inte ´keep your seatbelts fastened' utan det var 'keep your seatbelts fastened tight'. Drickvagnen kunde inte köras på de två timmar som resan tog. På flighterna inom USA får man inget bälte till bebisar men som tur var räckte K´s bälte även runt W. W somnade iallafall gott och sov hela vägen tills vi landade på O'hare halv tio på kvällen.

Den lokala tiden var halv nio, så nu skiljer det sju timmar mot er därhemma. Väskorna var med! och vi tog en buss till hyrbilsfirman. Väl där fick vi en välkänd bil, en Ford Edge igen, denna gången en röd. Bilstol kunde de fixa till W och dessutom i rätt storlek vilket vi var mycket glada för. Här var det kallt, några cm snö, -5 och snålblåst.

Trötta kom vi till hotellet strax innan elva. Det är inte helt enkelt att hitta till hotellen då de tar för vana att nämna den kändaste eller mest trendiga gatan runtomkring hotellet i adressen men det kan då vara hotellets baksida istället, likadant var det i Washington och NY.

Vi checkade in, lämnade Edgen till valet parking, fick hjälp av vår butler:-) att bära upp väskorna och åkte upp till vårt rum på 22 våningen med utsikt mot Hancock tower (100 m ifrån).

Hur lyxit som helst!

K har fått låna en dator ifrån en svensk familj så håll till godo med prickarna igen! Hoppas på att kunna få till det med bilder också framöver.